11.4.08

Önskebrunn i en duschkabin


"Little Healer" heter den här, en annan av mina låtar från det kommande albumet med Star Musical.
Oerhört pretentiös, kan tyckas, symfoniskt uppbyggd, men när jag skriver låtar följer jag bara melodin så långt den vill ta mig: det ena leder till det andra och till slut har den harmoniska logiken tagit mig tillbaka till startpunkten fast ur en helt annan vinkel – med känslan av att ha kommit någon vart, uppnått någonting.
Jag inser att jag skriver oerhört omodern musik, på gränsen till korkad i så måtto att låtens största finess inte kommer förrän efter drygt fem minuter... det vill säga när den normale webblyssnaren för länge sedan surfat vidare till nästa snabba mp3-klick långt härifrån.
Men jag älskar hur vi fick till den där slutliga komplicerade övergången (tid 5,15) att låta så lätt och sömlös, genom att låta en samplad körstämma sväva över arrets sista "klädbyte", när basen lämnar refrängvandringen och följer efter ackorden, som är samma som i introfiguren fast belysta liksom från motsatt håll. Man har kommit fram till gläntan där man började fast finner sig stående i skogsbrynet på andra sidan. Det är för övrigt också samma ackordfigur som är återkommande i slutet av varje refrängfras, då från ett tredje perspektiv, piano- i stället för gitarrbaserat.
Texten, invirad i en frottéhandduk, handlar om om en önskebrunn i en duschkabin, om ett långt lockigt hår som befrias från cigarettröklukt, och om new age-skadad kärlek.
När jag skrev låten hade jag också bilder från ett japanskt tevespel i tankarna, "Parasite Eve" (efter Hideaki Senas scifi-roman med samma namn). Bilden här ovan är en duschscen ur det spelet.

7 kommentarer:

Anonym sa...

älskar inledningen - very Sakamoto!
allt insvept i en välskräddad Pelle Vävare-handduk.

Parasite Eve! om du gillar tevespel, kolla in mitt reportage i kommande Plaza "hur dataspelsestetiken influerat design, mode, arkitektur". riktigt nöjd. faktiskt.

Anonym sa...

Enormt bra. Kommer du ihåg Kjell Alinges egenmyntade genre på 80-talet, "Senti"? Er musik går ju klockrent in under de begreppet.

Och du borde skriva såna här kommentarer till varje låt på skivan också. Väldigt kul med detaljer om arr t ex, med tidsangivelser ("tid 5.15"), sånt har jag bara sett i återutgivningar av jazzskivor.

Anonym sa...

"Senti"... det var väl mer Rupert Hine och sånt? Och, ja just det, Duncan Browne! Kanske, kanske, påminner de akustiska gitarrerna i denna låt om honom, men bara ljudmässigt.
Räknade inte Alinge in "Panelen blinkar blå" som Senti, förresten...

Ska kolla reportaget, Jesper – när det gäller spel så tar jag knappt i spelkontroller själv men är intresserad ur popvouyeuristiskt perspektiv.

Antecknat sa...

Hej! Jag försöker hitta en mejladress till dig, men lyckas inte... Kanske du kan mejla mig i stället, så jag vet var jag ska skicka sen?

John Eje Thelin sa...

Damn. Med tanke på din lyssningslista från senare på året kunde jag inte tro att du skulle klämma ur dig nåt sånt här. Jag är djupt imponerad - jag köper skivan direkt.

John Eje Thelin sa...

Vet du vem jag tänker på? Som en lite mer bombastisk Andy Pawlak. Sedär en obskyr 80-talspoppärla.

Thomas Tvivlaren sa...

Grymt bra! Kan inte riktigt sätta fingret på vad jag tycker det påminner om. En aning Prefab Sprout tror jag...och något mera.